Praktikantdirektivet – strider mot subsidiaritetsprinsippet?
Europakommisjonen la frem forslag til et praktikantdirektiv den 20. mars i år. Formålet med direktivforslaget er å fastsette et felles sett av prinsipper og regler for å forbedre og håndheve arbeidsvilkårene til praktikanter. Kommisjonen har merket forslaget som EØS-relevant. Arbetsmarknadsutskottet i Riksdagen mener at forslaget strider imot subsidiaritetsprinsippet. I den svenske regjeringens foreløpige vurdering stilles det også spørsmål ved direktivet i forhold til vurdering av proposjonalitetsprinsippet. Danmark skriver i sitt notat om forslaget at det er en forutsetning for regjeringens oppslutning at direktivet «respekterer kompetencefordelingen, forskellige arbejdsmarkedsmodeller, herunder for så vidt angår myndighedsopgaver og tilsynsforpligtelsen med praktikanters løn og arbejdsvilkår, samt at aktive arbejdsmarkedsordninger og det danske uddannelsessystem.» Saken skal ventelig behandles på EPSCOs rådsmøte den 2. desember.
Europakommisjonen la frem forslag til det såkalte traineeshipdirektivet den 20. mars 2024 (jf. EU/EØS-nytt den 9. april 2024). Forslaget er del av en pakke om styrkede arbeidsvilkår for praktikanter. Pakken består av et forslag til revidert kvalitetsrammeverk for praktikanter (Europalov), og et forslag til direktiv (praktikantdirektivet). Direktivets formål er todelt: (1) å bedre tilbudet av praktikantopphold for arbeidstakere, for å gi dem gode faglige og praktiske erfaringer med arbeidslivet, og (2) å forhindre utnyttelsen av praktikantene. Initiativet er en del av handlingsplanen for EUs sosiale søyle. I sum er hensikten med direktivforslaget å fastsette et felles sett av prinsipper og regler for å forbedre og håndheve arbeidsvilkårene til praktikanter, i tillegg til å forhindre arbeidsforhold som er kamuflert som praktikantopphold, når det i realiteten er et vanlig arbeidsforhold. Kommisjonen har merket direktivforslaget som EØS-relevant. For nærmere informasjon om innholdet i rettsakten, se departementets EØS-notat. Rettsakten er under vurdering i Arbeids- og inkluderingsdepartementet.
Europaportalen.se viser til at Sveriges Näringsliv og LO anser at direktivet ikke er forenlig med den svenske modellen slik den er i dag, og at Riksdagen nå vender tommelen ned for direktivforslaget: «I juni beslöt den (Riksdagen) (…) att lämna in ett motiverat yttrande, ett ”gult kort”, där den förklarar att förslaget strider mot principen att EU ska anta regler bara om ett syfte inte kan uppnås lika bra av medlemsstaterna själva». (forklaring: «gult kort»). I sin subsidiaritetsprøvning uttaler Arbetsmarknadsutskottet at «Utskottet anser att kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande (…). Enligt utskottet medför de skilda förutsättningar och behov som medlemsstaterna har att målet för de åtgärder som kommissionen planerar bäst kan uppnås på nationell nivå. Utskottet anser därmed att det inte finns något mervärde med kommissionens förslag.»
Den svenske regjeringen anfører også en rekke motforestillinger mot forslaget slik det foreligger. I regjeringens fakta-promemoria (datert 23. mars 2024) står det under «foreløpig vurdering» at «regeringen anser (…) att det initiativ som Kommissionen lämnat (…) riskerar att motverka och fördyra medlemsstaternas möjligheter att behålla och vidta åtgärder för att säkra kompetensförsörjning, inklusive insatser för återgång till arbete. (…) Regeringen anser att förslagen till direktiv och rekommendation är alltför långtgående och är mycket tveksam till förslagens mervärde och rättsliga förutsättningar.» Regjeringsnotatet vurderer også subsidiaritets- og proposjonalitetsprinsippet og fremhever at flere av tiltakene som foreslås «inte är bäst lämpade att hanteras på EU-nivå då förutsättningarna och systemen skiljer sig åt väsentligt mellan EU:s medlemsstater samt att det finns en risk att förslagen inte respekterar den begränsade befogenhet unionen har på exempelvis utbildningsområdet.» Regjeringen anser det som tvilsomt at forslaget slik det er utformet er forenlig med subsidiaritets- og proposjonalitetsprinsippene.
Danmarks regjering skriver i sitt notat om direktivet blant annet at «Regeringen bakker generelt op om formålet om at sikre ordentlige rammer i hele EU for praktik og kvalitet i praktikforløb. (…) Det er imidlertid en forudsætning for regeringens opbakning, at direktivforslaget respekterer kompetencefordelingen, forskellige arbejdsmarkedsmodeller, herunder for så vidt angår myndighedsopgaver og tilsynsforpligtelsen med praktikanters løn og arbejdsvilkår, samt at aktive arbejdsmarkedsordninger og det danske uddannelsessystem, herunder erhvervsrettede uddannelser og øvrige uddannelsesforløb, hvor praktikophold indgår som en obligatorisk del af formel uddannelse, kan videreføres uændret.» Notatet fremhever også at regjeringen vil «prioritere, at direktivet ikke bliver unødigt byrdefuldt for erhvervslivet.» Regjeringen støtter imidlertid generelt formannskapets tilnærming i det siste kompromissforslaget. Saken skal ventelig behandles på EPSCOs rådsmøte den 2. desember.
Praktikantdirektivet er også omtalt i EU & Arbetsrätt, som omtaler dansk og finsk posisjon nærmere: «Både den danska som den finska regeringen uttalar (…) sitt stöd för förslaget – i princip. I sak framför de dock till stor del samma invändningar mot innehållet som svenskarna gör.» Artikkelen fremhever at både Sverige, Danmark og Finland mener at direktivet ikke bør gripe inn nasjonale utdanningssystem, og at det er arbeidslivets parter som fastsetter lønn og ansettelsesvilkår for praktikanter, ikke myndighetene.
Ytterligere informasjon om posisjoner:
Fakta-promemoria Sverige|Dansk samlenotat om direktivet |Traineeship-direktivet (forslag 2024)
Kontaktinfo
Stortingsbiblioteket: bibl@stortinget.no
Ansvarlig: Vilde Høvik Røberg