Spørsmål

Kjerstin Wøyen Funderud (Sp): Er finansministeren positiv til å igangsette revisjon av den nordiske skatteavtalen, inkludert unntaket for grensegjengerordningen mellom Norge, Sverige og Finland, slik det foreslås i rapporten "Arbeid på tvers i Norden"?

Svar

Jens Stoltenberg: Jeg mener rapporten «Arbeid på tvers i Norden» fra 2023 gir nyttige innspill til hvordan den nordiske skatteavtalen og skatteregelverk i Norden kan utgjøre hindringer for mobilitet av arbeidskraft og tettere integrasjon av arbeidsmarkedene i Norden. Rapporten foreslår blant annet endringer i den nordiske skatteavtalen som gjelder hvilke land som kan skattlegge lønn- og pensjonsinntekter i grenseoverskridende tilfeller. Rapporten har et særlig fokus på forenklinger for skattyter og arbeidsgiver.
Problemstillingene som tas opp i rapporten om utfordringer ved økt mobilitet og nye arbeidsmønstre, er ikke unike for Norden. De samme temaene er sentrale også i andre europeiske land. Det pågår samtidig et viktig arbeid i OECD for å kartlegge disse problemstillingene. I dette arbeidet ser en på hvordan en kan modernisere internasjonale anbefalinger og regelverk på skatteområdet i tråd med nye arbeidsmønstre og internasjonal utvikling. Arbeidet i OECD er av betydning for den nordiske skatteavtalen, fordi den avtalen bygger på OECDs mønsteravtale.
Jeg mener at dette OECD-arbeidet, som også alle de andre nordiske landene deltar i, er lovende. Resultatet av arbeidet bør kunne forenkle skatteadministrering og gi en mer koordinert anvendelse av skatteavtaleregler, både på nordisk og globalt nivå. Siden OECD-arbeidet vil ha betydning for den nordiske skatteavtalen, anser jeg det ikke som hensiktsmessig å reforhandle den nordiske skatteavtalen nå. Dette har også vært utgangspunktet til de nordiske finansministre, og jeg viser i den sammenheng til brev fra det svenske finansdepartementet 26. juni 2024 til Nordisk råd som redegjør for dette felles standpunktet (vedlagt).
For den såkalte grensegjengerbestemmelsen, viser jeg til at Norge i lang tid har ønsket å erstatte denne med hovedregelen i den nordiske skatteavtalen. Norge og Sverige har pågående samtaler om dette. Grensegjengerbestemmelsen omhandler fordeling av beskatningsrett mellom Finland, Sverige og Norge til lønnsinntekter for personer bosatt i en grensekommune som arbeider i en grensekommune i et annet land.
Jeg nevner ellers at Nordisk råd har bedt om dialog med de nordiske finansministrene om forenkling av den nordiske skatteavtalen, og at det er avtalt med Nordisk råds sekretariat at en slik dialog kan finne sted under det nordiske finansministermøtet i november i år. Det vil også gi en anledning til å redegjøre for det pågående arbeidet i OECD.

Vedlegg til svar:

Svar på rekommendation A1975/UVU om förenkling av det nordiska skatteavtalet
Efter förslag av Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden har Nordiska rådet har med stöd av artiklarna 45 och 56 i Helsingforsavtalet den 9. april 2024 antagit en rekommendation som rekommenderar att de nordiska regeringarna inleder en översyn och revidering av det nordiska skatteavtalet med utgångspunkt från lösningsförslagen i rapporten Arbete över gränserna i Norden – förslag om att förenkla de nordiska skattereglerna med fokus på ökad rörlighet. Visionen om att Norden 2030 ska vara världens mest hållbara och integrerade region ligger fast och är vägledande för det svenska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet 2024. I det ligger att det ska vara lätt att arbeta över gränserna i Norden. Här står det klart att goda förutsättningar för hybridarbete och arbete på distans spelar en viktig roll för en förbättrad rörlighet och integration. De nordiska regeringarna har tagit del av förslagen i rapporten. Det är fråga om förslag om fördelningen av beskattningsrätten enligt skatteavtal liksom även förslag kopplade till ländernas interna lagstiftning. När det gäller förslagen kopplade till skatteavtal pågår viktigt arbete inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), där de nordiska deltar. Diskussionerna rör bl.a. principerna för beskattning av hybridarbete och arbete på distans, vilket inkluderar frågor kopplade till förekomsten av fast driftställe vid arbete i hemmet. Arbetet sker främst i den arbetsgrupp som utvecklar OECD:s modell för skatteavtal, vilken ligger till grund för det nordiska avtalet liksom de nordiska ländernas övriga skatteavtal. OECDarbetet har goda förutsättningar för att skapa en mer enhetlig och tydligare tillämpning av skatteavtalsregler på detta område, inte bara på nordisk nivå, utan även på global nivå. Främst mot bakgrund av det pågående arbetet inom OECD avser inte de nordiska regeringarna att vid denna tidpunkt öppna upp en omförhandling av det nordiska skatteavtalet. På nordisk nivå fortsätter dock arbetet med att förbättra förutsättningarna för arbete över gränserna i Norden. Till exempel har Sverige och Danmark ingått ett nytt Öresundsavtal som syftar till att göra det enklare för pendlare att distansarbeta och ge en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen. Såväl ansvariga ministrar som regeringstjänstemän träffas också regelbundet och diskuterar frågor kopplade till det nordiska skatteavtalet. I det arbetet kommer bl.a. de förhållanden som rapporten belyser att spela en viktig roll. Det nordiska regeringarna anser härmed att rekommendationen inte kan tillmötesgås.

Vedlegget i pdf-format