Vi omtalte Danmarks prioriteringer for neste Europakommisjon i EU/EØS-nytt 14. mai 2024. Det store utskottet i Finlands riksdag publiserte 17. mai sine innspill til Finlands mål for perioden 2024-2029. Her vurderes regjeringens utredning om Finlands viktigste mål for EU i perioden 2024—2029. Utskottets vurdering er tilgjengelig her. Utskottets standpunkt er et retningsgivende utgangspunkt for regjeringen i innspillet til Det europeiske rådets strategiske program. Etter valget til Europaparlamentet 6.–9. juni vil Det europeiske råd i juni vedta et strategisk program med prioriteringer for den nye femårsperioden. Programmet vil samtidig være retningsgivende for det nye politikkprogrammet som legges frem av Kommisjonen for perioden 2024-2029. Forarbeidet har pågått lenge, jf. blant annet omtale i EU/EØS-nytt 10. januar 2024.

Den finske regjeringen prioriteringer for EUs strategiske agenda og det kommende kommisjonsprogrammet er som følger: Styrking av Europas strategiske konkurranseevne, forbedring av den generelle sikkerheten i Europa, og å fremme forutsetninger for grønn omstilling (ren energi), bioøkonomi og sirkulær økonomi. Utskottet slutter seg i hovedsak til prioriteringene, men anfører samtidig at «Många utlåtanden från fackutskotten och yttranden från sakkunniga ansågs det samtidigt att statsrådets utredning inte i nämnvärd grad lyfter fram några konkreta metoder för hur de valda målen ska nås.» Nærmere omtale av utvalgte punkt følger nedenfor. For nærmere omtale av endringsforslag fra ulike parti, se her.

EUs strategiske konkurranseevne
«EU:s strategiska konkurrenskraft bör grunda sig på vidareutveckling av unionens egna starka sidor och på marknadsmässiga lösningar. Fokus ligger på en fungerande inre marknad som bygger på fri rörlighet och på en effektiv politik för statligt stöd och konkurrens.» En styrking av EUs indre marked bør få et konkret innhold i påvirkningsarbeidet, for eksempel når det gjelder å fremme fri bevegelse av tjenester, digital omstilling og en sluttføring av kapitalmarkedsunionen. Tilgang på kompetent arbeidskraft bør bedres. Her konstateres det at «behovet av kompetent arbetskraft en gemensam och central utmaning för hela det åldrande Europa.» De midlertidige, fleksible reglene som EU har innført for statsstøtte bør avskaffes så raskt som mulig: «En kapplöpning där medlemsstaterna erbjuder allt mer statsstöd är problematisk för små exportdrivna ekonomier som Finland.» Viktige faktorer for å fremme EUs konkurransekraft er handelspolitikk og minsket avhengighet. «EU bör i sin handelspolitik fatta beslut utifrån sina egna utgångspunkter och försvara sina intressen samtidigt som Europa behåller sin öppenhet för handel och investeringar. Som liten medlemsstat som är beroende av utrikeshandeln lönar det sig för Finland att se till att genomförandet av den strategiska autonomin inte innebär protektionism», skriver utskottet.

Digital omstilling og kunstig intelligens: EUs digitale lederskap forutsetter investeringer, og løsninger for kunstig intelligens, høytpresterende databehandling, chipteknologi og 6G. Her fremheves at en «teknikpolitik som siktar på ett fullödigt utnyttjande av omstörtande tekniker bör lyftas fram som en prioritering för Finlands inflytande i EU.» Den europeiske reguleringen av KI må påse at EUs konkurransekraft fremmes samtidig som grunnleggende rettigheter respekteres. «Det är också viktigt att analysera riskerna och främja en ansvarsfull och människocentrerad AI-utveckling.»

Grønn omstilling, bioøkonomi og sirkulær økonomi
«Det är viktigt att EU fortsätter att konsekvent vidta politiska åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och stärka den biologiska mångfalden samtidigt som principerna för hållbar utveckling beaktas.» En bærekraftig omstilling er i Finlands interesse når det gjelder økonomi, forsyningssikkerhet og bærekraft. For at klimamålene skal nås må bedrifter gjøre betydelige investeringer i rett tid. Dette krever et forutsigbart og investeringsfremmende reguleringsrammeverk. Eksperter har vurdert kommende kommisjonsperiode som kritisk når det gjelder investeringer knyttet til bærekraftig omstilling i Finland. Finansieringssystemet må støtte omstillingen til ren energi og «EU:s taxonomikriterier bör genomgående beakta produktionen av förnybar energi och kärnkraft. Dessutom bör beredningen av en reglering som främjar ibruktagandet av typgodkända SMR-reaktorer aktivt främjas.» Utskottet fremhever at utslippshandelssystemet bør bevares og styrkes. Tyngdepunktet i reguleringene bør omhandle utslippsreduksjon, utslippshandel og innovasjonstiltak. Å bekjempe tap av biologisk mangfold, fremme bærekraftig skogbruk og bioøkonomi og overgang til sirkulærøkonomi er sentralt for Finland. «Omfattande biologiska naturresurser i kombination med hög teknisk kompetens ger Finland goda möjligheter att utveckla nya lösningar för cirkulär ekonomi och bioekonomi.» Her har ulike komiteer egne kommentarer.

Sikkerhet i Europa
«Det har skett en genomgripande förändring i den internationella omvärlden. Den globala motsättningarna har skärpts och konkurrensen mellan stormakterna har ökat.» Utskottet mener at man bør styrke EUs geopolitiske rolle i relasjon til en endret global sikkerhetssituasjon. EUs politiske, økonomiske og militære støtte til Ukraina må styrkes. Videre bør EU opprette og opprettholde nære partnerskap over hele verden, samt styrke det multilaterale systemet og institusjonene, inklusivt et så nært samarbeid med FN som mulig.

Om resiliens og beredskap: «Stärkandet av resiliensen är en viktig del av unionens strategiska autonomin.» Prinsippet om overgripende sikkerhet understøttes og det finske konseptet om forsyningsberedskap bør fremmes på EU-nivå, samtidig bør man påse at beredskap på EU-nivå ikke svekker, men tvert imot kompletterer og støtter, nasjonale tiltak. Systematiske forberedelser på EU-nivå bør fremmes særlig når det gjelder varer og tjenester som er kritiske for forsyningsberedskapen. Cybersikkerhet fremheves særskilt, som et viktig element i å trygge samfunnsfreden, da kritiske samfunnsfunksjoner kan være målet for angrep.

Fordypet forsvarssamarbeid med EU: Utskottet mener de overordnede målene for dette samarbeidet er berettiget. Dette innebærer blant annet kapasitetsbygging, militær mobilitet, styrking av EUs hurtigreaksjonsevne og tilpasning av EUs krisehåndtering til endringene i verden. Utskottet ønsker å se målene ytterligere konkretisert i påvirkningsarbeidet. Videre ønsker utskottet målet om et felles marked for forsvarsmateriell velkommen, og mener det er et skritt i riktig retning. Forslaget om en egen forsvarskommissær ønskes velkommen, men riktig betegnelse på vedkommende bør heller være «forsvarsindustrikommissær», ifølge Finland. Dette burde gi et riktigere bilde av kommissærens ansvarsområde. Målet om et fordypet samarbeid mellom EU og NATO støttes.

Migrasjonshåndtering
Etter mange års forhandlinger har EU blitt enige om en reform av migrasjon- og asylpolitikken gjennom vedtaket av asyl- og migrasjonspakten. Finland understreker her prinsippet om at hver medlemsstat under normale forhold selv har ansvar for migrasjonspolitikken og sikkerhet ved sine ytre grenser. Utskottet legger vekt på en helhetlig tilnærming i migrasjonspolitikken. Det bør investeres i fungerende partnerskap med tredjeland, og finne løsninger for å dempe migrasjonspresset og hindre menneskesmugling. Samtidig er det viktig at det også finnes lovlige innreiseveier til EU når det gjelder for eksempel kompetent arbeidskraft. Ifølge regjeringen fremmer Finland tiltak på EU-nivå for å utvikle mulighetene for å gjennomføre asylprosessen og tilby internasjonal beskyttelse i trygge tredjeland. «Stora utskottet konstaterar i likhet med utrikesutskottet att detta vore en stor förändring. (…) Genomförbarheten och konsekvenserna av dem måste bedömas noggrant.»

EU-utvidelse
Utskottet mener at en vellykket utvidelse av EU vil styrke unionens egen sikkerhet, globale posisjon og økonomi, fremme demokrati, utvikling av rettsstaten og grunnleggende friheter. Landene som deltar i prosessen må tilbys troverdige utsikter til medlemskap i EU, forutsatt at de oppfyller vilkårene som er satt for medlemskap. Hvordan EUs beslutningsevne skal sikres i en utvidet union er viktig: «På nya områden är det möjligt att övergå till beslut med kvalificerad majoritet också inom ramen för de nuvarande fördragen med hjälp av de så kallade övergångsklausulerna. Enligt utredningen är statsrådet berett att öka beslutsfattandet med kvalificerad majoritet endast på begränsade områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken.»

Forbedret lovgivning i EU
EUs regler bør være tydelige, øke rettssikkerheten og styrke EUs konkurransekraft. Altfor detaljert regulering og unødvendig administrative byrder bør unngås, herunder bør man avskaffelse overlappende rapporteringsforpliktelser. Subsidaritetsprinsippet må respekteres, og foreslåtte rettsakter «ska bygga på tillräckligt omfattande konsekvensbedömningar. Det är särskilt viktigt att bättre än tidigare bedöma de samlade och korsvisa konsekvenserna av rättsakterna. Det bör till exempel bedömas om flera rättsakter sammantagna har negativa konsekvenser för innovativiteten inom olika sektorer.»

Øvrige saker – verdifellesskap, arbeids- og likestillingsspørsmål
Øvrige hovedpunkt i uttalelsen omhandler EU som et verdifellesskap. Her støtter utskottet at EU skal slutte seg til Europakonvensjonen, og regjeringens mål om at Finland skal føre en langsiktig, aktiv politikk for å fremme rettsstatsspørsmål og prinsipp. Bekjemping av korrupsjon løftes frem som et sentralt mål. Arbeids- og likestillingsspørsmål er også viktig for Finland, og utskottet fremhever at det er «viktigt att främja EU-medborgarnas sociala rättigheter och en gemensam minimilagstiftning om arbetslivet och jämställdheten.»