Kommisjonens lovgivningspakke om null forurensning knytter seg til noen av initiativene i handlingsplanen for null forurensning til luft, jord og vann. Initiativet er en del av EUs grønne vekststrategi (European Green Deal). Pakken inneholder flere forslag, herunder revisjon av avløpsdirektivet. Målet er å redusere miljøkonsekvenser ved utslipp av kommunalt avløpsvann. Det foreslås blant annet utvidet virkeområde, krav til regulering av overløp av avløpsvann, bedre rensing av miljøfarlige stoff og næringsstoff, samt utvidet produktansvar for rensning og bedre overvåking. Kravene om å rense avløpsvann vil bli utvidet til også å omfatte tettsteder med 1000 innbyggere. Kommisjonsforslaget er nå på høring med høringsfrist 1. mars 2023. Miljødirektoratet omtaler høringsforslaget nærmere. Norsk Vann har utarbeidet innspill til høringen, der en rekke forhold blir kommentert. Norsk Vann fremhever at «Vi må kunne rense riktig. [...] All avløpsrensing har et klimafotavtrykk.»  

Det nye avløpsdirektivet, som forventes vedtatt i 2024, vil ha store konsekvenser for kommunesektoren. EØS EFTA Forum for lokalt og regionalt folkevalgte leverte 2. desember i fjor en felles uttalelse til EU, der de gjør oppmerksom på en rekke utfordringer som forslaget til revidert avløpsdirektiv innebærer. Det er et faktum at det er betydelig forskjeller i Norge og Island når det gjelder befolkningstetthet, geografisk beliggenhet og klima, sammenliknet med de fleste EU-landene. Det anmodes om en rekke endringer, herunder forslag om at det for tettsteder med mellom 1000-100.000 innbyggere bør være mulig å identifisere mindre sensitive områder hvor studier viser at utslipp fra mindre streng avløpsregulering ikke vil påvirke miljøet negativt. Videre anføres det at direktivets krav til nitrogen er svært krevende og bør differensieres. Direktivforslaget slik det er utformet, vil gi en forholdsmessig høy økonomisk belastning for små samfunn. EFTA-uttalelsen påpeker videre at krav til avløpsrensing må se hen til miljøgevinsten av slike investeringer.

I det danske departementsnotatet om forslag til revidert avløpsdirektiv redegjøres det for diverse høringsinnspill. På det innledende møte i Rådets miljøarbeidsgruppe i november i fjor, stilte en stor gruppe av medlemslandene seg positive til forslaget, samtidig som det opplyses om at «En mindre del af medlemsstater har udtrykt bekymring i forhold til at grænsen for direktivets regler bliver foreslået sænket til byområder med 1000 indbyggere. [...] Regeringen vil tage nærmere stilling til forslagets forskellige elementer, når der er gennemført en nærmere analyse af forslagets indhold og konsekvenser, herunder de statsfinansielle, samfundsøkonomiske og erhvervsøkonomiske konsekvenser. I den forbindelse er regeringen særligt opmærksom på proportionaliteten mellem de øgede erhvervsøkonomiske omkostninger og miljøeffekten ved det foreslåede producentansvar.»

I det svenske departementsnotatet fremheves det at regjeringen «välkomnar direktivets ökade ambition och bättre förenlighet med strategier och handlingsplaner på miljöområdet. [...] Regeringen anser dock att krav som är onödigt detaljerade eller som inte leder till ökad miljönytta bör undvikas. Regeringen ämnar verka för att kraven i direktivet inte leder till oproportionerliga åtgärder som innebär hög kostnad till liten miljönytta [...] Detta gäller exempelvis krav för mindre tätorter». Den svenske regjeringen skriver i sin foreløpige vurdering at: «Ökade krav på anslutna verksamheter är också positivt ur miljösynpunkt. Samtidigt är det svårt att i nuläget bedöma om nyttan av den föreslagna utformningen med krav på tillstånd för att ansluta till ledningsnät som ska ses över vart sjätte år står i proportion till de administrativa kostnaderna som tillkommer för myndigheter och andra berörda verksamheter i Sverige. Även i andra delar bedöms förslaget innebära administrativt betungande krav till begränsad miljönytta. [...] Kraven i förslaget är i många delar detaljerade vilket påverkar flexibiliteten för medlemsländernas genomförande av kraven i direktivet.»

Så langt kan vi ikke se at det foreligger et norsk EØS-notat om forslaget. Det nye avløpsdirektivet forventes vedtatt i 2024.