Riksdagens EU-nämnd tilsvarer Europautvalget i Stortinget. Mens Europautvalget kun er et konsultasjonsutvalg, har EU-nämnden myndighet til å gi regjeringen mandat til forhandlinger om saker i EU. Før møtet mellom EUs statsledere 21. til 22. oktober ga EU-nämnden statsminister Löfven et mandat knyttet til statsledernes debatt om energipriser. Et flertall i EU-nämnden (Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna og Liberalerna) ba Löfven ta opp spørsmålet om EUs arbeid med en taksonomi, og gi støtte til at kjernekraft bør klassifiseres som en bærekraftig investering.

På toppmøtet sa Löfven at kjernekraft «är viktig i klimatomställningen. En stor del av vår energimix är kärnkraft och den kommer att finnas där under lång tid», men ville ikke følge pålegget fra EU-nämnden om at kjernekraft bør klassifiseres som bærekraftig investering. Han begrunnet det med at det ikke er flertall i Riksdagen for dette standpunktet.

I EU-nämnden har de fira partiene Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna og Liberalerna et flertall (9 av 17 representanter). I Riksdagen har de samme partiene ikke flertall (174 av de 349 representanter).

Etter hvert toppmøte kommer statsministeren til Riksdagen for å avrapportere om møtet. Det skjedde tirsdag denne uken. «Taxonomin var inte på dagordningen. Vad ledamöter i Europeiska rådet sedan yttrar under mötet kan ingen styra. Att kärnkraft skulle vara hållbar är enligt min uppfattning inte riksdagens uppfattning. Jag tycker att det är bäst som svensk statsminister att stå upp för vad kammaren har för uppfattning», sa Löfven. Han viste til at regjeringen i spesielle tilfeller har mulighet for ikke å følge EU-nämndens mandat, men at det må være tydelig begrunnet.

Moderaterna och Sverigedemokraterna har tatt statsministerens avgjørelse til Riksdagens konstitutionsutskott. Jessica Rosencrantz (M) mener det er uakseptabelt at statsministern ikke respekterer det beslutningsorganet i Riksdagen som har som oppgave å gi regjeringen mandat i EU-saker. Rosencrantz påpekte at Nederland tok opp spørsmålet om kjernekraft og taksonomi.

Europakommisjonens forslag til delegert rettsakt om kjernekraft og gass under taksonomiforordningen er forsinket. Spørsmålet er på nytt høyt på dagsorden i Europa, knyttet til debatten om energiprisene. Flere land, bl.a. Slovenia, Irland og Hellas argumenterer for økt satsing på kjernekraft. Finland mener det også er viktig å øke utslippsfrie energikilder utover fornybar energi. For Hellas er det uaktuelt med kjernekraft innenlands pga. risikoen for jordskjelv. Motstanderne, som Luxembourg og Østerrike fraråder «grønnvasking» av kjernekraft på det sterkeste.